Nu har jag precis kollat klat på denna film, måste säga att man sitter och små ler i balnd utan att man tänker på det. Tänk om man själv skulle vara en av 18 barn, tänk att ha 17 syskon. Eller tänk att vara ett av 10 barn eller 8! Själv har jag bara en bror så det är lite skillnad och man jämför mig med filmen. Eller tänk om man skulle bli retad i skolan som dom där små söta tvillingarna blir, så kommer hela syskongängen och stödjer en, eller hur att man vågar sig på dom igen då. Tänk att aldrig behöva vara ensam hemma en mörk och läskig vinternatt, det är alltid en massa syskon hemma så då kan man alltid vara med någon. Visst det har ju sina nackdelar också, men när man har kul tänker man inte så mycket på dem. Man skulle ju också märka om någon var borta, eftersom alla har en egen personlighet och tar upp en speciell plats i huset. Bara för att man är många så kanske några tror att det inte spelar någon roll i fall någon försvinner, men det är klart det gör! Man älskar alla, syskon är sånna man älskar utan att man kanske tänker på det. Men jag märker själv när min brorsa inte är hemma för att han jobbar och jag kanske inte har träffat honom på några dagar, det är tråkigt för då är jag det enda barnet och jag har ju växt upp med att det ska vara två barn i huset helatiden. Klart det blir skillnad för mig, den skillnade det blir för mig blir det för de som har en hel hög syskon. Haha, oj vad jag har skrivit nu... Nu ska jag gå och säga godnatt till mamma sen ska väll jag sova. God natt.